Nationalromantik
av invand modell
i stugornas stil
ger harmoni
mellan björkarnas blad
denna lördagskväll

En dörr står på glänt
till Pingstkyrkans sal
här är fullt med folk
en familjekväll
med saft och piroger
till salsabal

När golvet gungar
i västindierytm
känns världen liten
med grannar
och områdets ungar

På folkparksvis
känns kyrkan full
som för hundra år sedan
då Enskede byggdes
för bokrisens skull

2008-11-09 Mats Hammarlund

På byggena sägs
frys nu in vintern
och svettas in sommaren
det håller dig frisk
visst stämmer det bra

Trädgårdens djungel
fläder och jasmin
har fått bre ut sig
mot gullris och höstflox
meterhöga

I daggvåta morgongräset
ligger fallfrukt och lockar
den som vill plocka
bita i skalet
och isa sin tand

I poolrummet väntar
bassängen blank
på att någon ska hoppa i
och snabbt komma upp
huttrande söka sin handduk

Innanfönster sätts i
med vadd och eternell
mellan rutorna
fåglarna hörs
bara på avstånd ikväll

Vinden ruskar björken
du sågar ved och tänker
bäst nog att ringa
efter ved och brikett
innan rusningen kommer

Kvällen är sval inte kall
molnlösa natten mörk
vid midnatt öppnar sig
gnistrande himlavalvet
evigheten når ner i din trädgård

2004-09-01 Mats Hammarlund

Jag tycker att spindlar
är trevliga djur
de håller rent från mycket
smått och gott
som kryper i gamla hus

I väggarna finns mellanrum
i golv och tak likaså
där ligger sen hundra år
torv från en mosse nånstans
som hjälper huset med värmen

Väggar och tak kan andas
luft och fukt vandrar naturligt
sugs upp och dunstar igen
mosse och spindlar hjälps åt
att hålla det friskt

Sätt värde på spindeln du möter
du ser hur den trivs i vårt hus
visar att miljön
är giftfri och bra
för alla som golven här nöter

2004-09-13 Mats Hammarlund

Aborginerna i Australien
hänger sina döda i träd
så att själen kan fara till himlen
där de bor på en särskild planet
skelett skär man ner och spar

För oss är döden underjord
och en fråga om att kremeras
i gasens glödande hetta
eller att ruttna i kistan
när leran tränger sig på

Helst vill vi nog inte tänka
på hur det med oss ska gå
hela tanken att livet tar slut
och att andra tar vid
ingår knappast i vår kalkyl

Om alla som bor här hängdes
i Svedmyraskogen till slut
visst är det en vacker tanke
att själen seglar ut
till stjärnor vi ser på natten

Bland trädens mörka grenar
där blir vi levande kvar
att plocka ner skelett
och invänta vår tur
den kommer vi aldrig ifrån

Vi borde mer bry oss om
döden som intressant
och en spegling av livet självt
för nog hänger de ihop
i sin mening och evighet

2004-08-30 Mats Hammarlund

Du skyndar hemåt
från jobbet i sta’n
stugorna lyser längs gatan
vägen är van
trygg att ensam vandra

Oro väcker dock
molnens hastiga färd
jorden känns snurra
ja hela vår runda värld
alltför hiskeligt snabbt

Du ser grannarna dona
med middag och spis
tryggt i vart hus
men grenar och ris
vispar oro i luften

Det blåser upp storm
med den varmaste vind
vi någonsin upplevt
med oktober som norm
vart bär detta hän

Vi lever i vår lilla värld
med stuga och bil
men känner en oro
för att livssätt och stil
sätter spår de ej får

Miljontals år har det tagit
för växter och djur
bilda kol, olja och gas
används nu raskt
gör jorden varm och sur

På hundrafemtio år
bränner människan upp
dessa lager
som genom en kupp
mot sans och förnuft

Vi lever för kort
och har ej perspektiv
att tveka och vänta
marknaden ger direktiv
hur världen ska styras

Vi lever så kort
har ej perspektiv
att vänta med lugn
marknaden styr
vår framtid så dyr

Du ryser och tänker
skyndar i vinden
där gatlyktor blänker
genom egna grinden
mot ljuset och värmen

2005-10-22 Mats Hammarlund

Av ljudet jag vaknar
går att kolla i natten
om något man saknar
träden kämpar i vinden
mot gatan slår grinden

Piskade grenar
mot orolig himmel
där ljusa moln skenar
byarna kastar och rycker
frågar ej vad du tycker

Plåtar rasslar och slår
mellan grannens träd
i fönstret nå´n står
vinden tar rösten
var finns nu trösten

I plågade hus
tändes och släcktes
alltflera ljus
då många ju väcktes
av stormstarka brus

Taktegel, grenar och plåt
Kastas och knäckes
men vad kan man göra
i mörka natten
man blir bara våt

Kanske värma en kopp
honungsmjölk
lugna sig så
än finns det hopp
träd och stuga får stå

Femnyheter
orkan har det varit
kallt i många hem
då träden har farit
el sitter i kläm

Middagssol skiner
mojnat har vinden
hammarslag viner
kylan biter i kinden
av vädrets nya miner

Stegar reses så lätta
takteglet skramlar
plåtar viks tillrätta
trädgrenar ramlar
bågsågar sprätta

Visst finns det hopp
över skorstenens
blyklädda topp
kryper på nocken
byter pannor – se upp!

Och visst kan man ana
i kvällslandskapet
att bygg- och takvana
nu är en i grannskapet
uppskattad lärdomsbana

2005-01-09 Mats Hammarlund

Dovt doftar
ruttnande
jord och mark
friskt fläktar levande
mull och bark

Maskarna syns ej
men väl deras högar
små torn av jord
där de vädrat sin gång
till mörkrets skrymslen

Tomter står ödsliga
i senhöstens dis
vaktade enbart
av sommarens
trädgårdsbord
och kvarglömda ris

Men rådjuren tappert
ligger stilla i täppan
man ser dem inte
då gråtonen stämmer
i morgonblekt ljus
innan solen går upp

De reser sig sakta
vill helst inte gå
visar vit gump
blänger med ögat
de ville ju vakta
men tycks inte få

2006-11-22 Mats Hammarlund

Den måste ju bort
innan grannarna lär
känna vår gäst
så genant det är
hur gör man bäst
med denna romans

För råttan blir omtyckt
av Kajsa på åtta
som bygger en koja
med säng av gräs
ställer vatten i mugg
det är ju förryckt
med godis som tilltugg

Du gör upp en plan
för hur råttan ska fångas
en fälla köps in
och rökt makrillsfilé
en bit med en fena
får fällan att dofta
det är min idé

För råttan är kräsen
ett kunnigt djur
under verandan
bakom en lucka
finns en säker plätt
på en sten vilken tur
försiktigt nu
utan väsen
fällan smäller så lätt

Där blir den stående
jag kollar var kväll
bara en spindel
äter av fenan
snart ingenting kvar
bara lukten minner
om hur god den var

Men så en kväll
är fällan försvunnen
därnere i mörkret
ligger råttan död
med fällan kring nacken
kampen är vunnen

Råttan är fin
med små ljusa fötter
ryggen brun
tät päls över magen
som mjukaste lin
trettiofem centimeter
med sin långa svans
mätt ifrån kragen

Du ångrar din bragd
kanske kunde du fångat
djuret i bur
och tagit det sedan
på åktur till landet
men nu tycker Kajsa
du är lite mjäkig

Råttor är bra
men svåra att ha
här i vårt hem
vem ska den mata
i vår då vi åker
till landet igen

2007-02-02 Mats Hammarlund